emmaskaos

Sitter och försöker pränta in lite kunskap. Det går inget vidare. Jag har ska bara´t in i duschen, tittat på webb-tv, läst lite bloggar.. tja, gjort typ allt utom att pluggat! Har bara ett sista prov kvar nu *kämpa, kämpa*


Idag är det, som nog ingen har missat, på dagen en månad kvar till julafton. Det har redan börjat märkas på jobbet. Nu öppnar ju vi butiken 10 och jag slutar 11, så jag har bara 1 "kundtimma". Men herregud vad det hinner välla in folk under den timman! Och då är det ändå inte lön förrän imorgon.. Så om du vill trängas, stå i långa köer och slåss med julgalna tanter så är det nog den här helgen du ska handla. Novemberlön+Första advent=värsta helgen på hela året!

 

Sådär, nu har jag ska-bara bloggat färdigt, undrar vad jag ska hitta på nu?!

Är det inte helt otroligt hur ett par människor som inte funnits på jorden i mer en 4 respektive 1 år kan framkalla så mycket känslor? De är runt en meter långa, och väger inte mer än 15 kg. Så små, så söta - och så otroligt psykologiskt överlägsna!


De vet precis vad de ska säga för att få mamma att gå i taket. Har de tråkigt pillar de på rätt saker för att framkalla omedelbara reaktioner. De vet precis vilka punkter som får en att tända till, får en att skrika rakt ut, får en att vilja kasta ut dem genom fönstret, får en att vilja hoppa ut genom fönstret, får en att undra vad man gjort för fel, får en att googla efter bokstavssjukdomar.. eller kan han vara besatt av en demon?

Sen så somnar de! De sover sött och ser så där oskyldiga ut som bara barn kan. Hur kunde man någonsin bli arg på något så liiitet och gulligt? Inte kan väl det där oskyldiga lilla barnet ställa till med något? Jag ska aldrig, aldrig mer bråka med min lilla ängel..

Imse vimse spindel

Klättrar uppför trå´n

Ner faller regnet

Spolar bort spindeln bort

Upp stiger solen

Torkar bort allt regn

Imse vimse spindel

Klättrar upp igen

Sitter här mitt i natten och försöker distrahera mig med något. Jag har massa hjärnspöken som stör min skönhetssömn. Influensan som jag har haft har satt sig lite på luftrören. Först kände jag som ett tryck över bröstet, sen blev jag väldigt andfådd och det var lite tungt att andas. Nu när jag vaknade till, mitt-i-natten, så fick jag för mig att jag inte kunde andas av mig själv. Att jag var tvungen att tänka på att andas varenda andetag. Fatta hur jobbigt det är att ligga och tänka "nu är det dags" hela, hela tiden. Samtidigt vet jag ju innerst inne att det inte är så, för så blir det ju bara inte. Men då får jag för mig att om jag inte slutar tänka på varje andetag kommer kroppen vänja sig vid att jag fixar det själv, så då kan den stänga av hela andas-automatiskt-funktionen. Det leder till att jag får panik och måste sluta tänka på att andas. Och ni vet ju själva hur det går när man absolut inte får tänka på något. Psykbryt?

 

Vet ni vad min termometer står på? 11 grader! 11 plusgrader en Novembernatt. Dessutom blåser det halvstorm. Så himla konstigt väder det är..

 

 

Erik hänger löst? Vem räknar rösterna på det där stället egentligen? Erik är fantastisk! Men idolerna i år är otroligt duktiga och har starka personligheter allihopa. Jag tror att det helt enkelt är så att "folket" har fler favoriter. Man väljer då att rösta på den andra, för Erik borde sitta så säkert ändå.. Eller nåt..

 

Den här veckan går definitivt till historien som minst produktiv ever. Eller, åtminstone sen jag satte barn till världen och därmed avsa mig rätten till soffliggande. Att jag känner "shit, redan fredag igen?" påvisar ganska väl att jag inte har en lång och hård arbetsvecka bakom mig. Att jag dessutom är vaken efter klockan 22 en fredagkväll tyder på att jag knappt har jobbat alls i veckan, varken på jobbet eller hemma. Nej, jag har nämligen haft annat för mig: legat sjuk!

 

Så fort man nämner ordet sjuk nu får man direkt följdfrågan: "Har du DET?" (är så less på hysterin så jag tänker inte ens nämna DET med namn). Spelar nog inte ens någon roll vad för slags sjuk du är, det är ändå DET du har "för det har jag läst är ett jättevanligt symptom".. Jag har haft kontakt med vårdcentral och det kändes som läkaren jag pratade med var minst lika trött på att höra om DET som jag. Vi konstaterade att jag åkt på en influensa, that´s it! Inga djur inblandade!