Tick tack
Det svischar bara till så har det gått flera dagar igen. Den här läsperioden fram till jul kommer vi ha väldigt många heldagar i skolan. Det innebär att jag åker hemifrån vid sju och är hemma runt fem. De dagarna går otroligt snabbt!
I söndags, efter vår lilla morgonutflykt, hade vi inget direkt planerat. En sovandes B var inget vidare sällskap, så vi bytte ut honom mot min farmor. Tanken var att jag och barnen skulle ta bilen och parkera den i stadsdelen där farmor bor, hoppa på spårvagnen och åka till andra änden av stan och gå på Hageby Centrum. Vi skulle äta lunch och sen titta lite i affärer, bara ha en skön söndag. Spårvagnsturen gick problemfritt. Vi kom fram till HC och började i restaurangerna. Vi hade en lugn och stillsam söndagslunch. Så där lugnt och mysigt som man har det med en 2- och en 5-åring på restaurang...
... och nu hoppas jag att alla småbarnsföräldrar reagerar och hittar ett stort fel i texten! Lunchen var inget annat än ett fullständigt kaos. Gafflar flög hit och dit, glas tappades i backen, 2-åring som kan själv och gärna deklarerar det - högt och tydligt över hela restaurangen! Melwin får rycket och springer ett varv på sittpuffarna (där man ska sitta på och äta, ni vet). Jag tror att de som jobbar i restaurangen var väldigt glada och lättade när vi gick. Men! Det som är positivt med det här är, att nu lär ju de ha gjort sitt katastrof-restaurangbesök för ett tag framöver. Så på lördag, när vi ska ut och äta på en betydligt "finare" restaurang så kommer de vara två små skolboksexemplar som sitter fint och säger tack efter maten...
I söndags, efter vår lilla morgonutflykt, hade vi inget direkt planerat. En sovandes B var inget vidare sällskap, så vi bytte ut honom mot min farmor. Tanken var att jag och barnen skulle ta bilen och parkera den i stadsdelen där farmor bor, hoppa på spårvagnen och åka till andra änden av stan och gå på Hageby Centrum. Vi skulle äta lunch och sen titta lite i affärer, bara ha en skön söndag. Spårvagnsturen gick problemfritt. Vi kom fram till HC och började i restaurangerna. Vi hade en lugn och stillsam söndagslunch. Så där lugnt och mysigt som man har det med en 2- och en 5-åring på restaurang...
... och nu hoppas jag att alla småbarnsföräldrar reagerar och hittar ett stort fel i texten! Lunchen var inget annat än ett fullständigt kaos. Gafflar flög hit och dit, glas tappades i backen, 2-åring som kan själv och gärna deklarerar det - högt och tydligt över hela restaurangen! Melwin får rycket och springer ett varv på sittpuffarna (där man ska sitta på och äta, ni vet). Jag tror att de som jobbar i restaurangen var väldigt glada och lättade när vi gick. Men! Det som är positivt med det här är, att nu lär ju de ha gjort sitt katastrof-restaurangbesök för ett tag framöver. Så på lördag, när vi ska ut och äta på en betydligt "finare" restaurang så kommer de vara två små skolboksexemplar som sitter fint och säger tack efter maten...
Kommentarer
Trackback
